Rityta 1-s


Varmt välkomna till Bloggen!

En samlingsplats för våra gemensama tankar kring hundägarskap & allt vad det innebär från en gråmulen vardag till en glittrande tävlingsdag.

2019 > 05

Taken var att jag skulle sätta mig ner & fortsätta berätta om vår Piteå resa men det får vänta tills i morgon då jag känner att det är dags att prata lite allvar däremellan & denna gång om psykisk ohälsa, något som tyvärr växer i dagens sammhälle samtidigt som resurserna stryps till både samtalsterapi så som hos psykolog eller kbt när det i själva verket kanske är det som behövs, även om det inte löser bakomliggande orsak så är det iallafall någon som lyssnar & kan vägleda framåt & på så sätt har vi kommit en bit på vägen, ryggsäcken börjar bli lättare.
Samtidigt om resurserna till samtal stryps så ser man en enorm ökning av olika preparat där psykisk ohälsa spelar roll så som ångest, oro, depression m.m & det är precis där jag själv befinner mig, med en väntetid på ca 2 år till samtalsterapi, trotts att det med stora bokstäver står TRAUMATISERAD på remissen & när jag pratar med vårdcentralen säger de "ja, fast du är väl inte självmordsbenägen" alltså nä, det är jag inte men jag är för första gången i mitt liv redo att börja ta hand om mig själv på riktigt & ja då får man en sjukskrivning som säger "gå hem & vila lite & ta dessa tabletter" 
Det funkar inte riktigt så, jag kan inte sitta hemma, jag mår bra av att vara aktiv & hade läkaren dessutom läst min journal så hade de inte gett ig några tabletter med tanke på min bakgrund då självmedicinering samt att övermedicinera är något som ja vad ska jag kalla det "ligger mig varmt om hjärtat"
Sjukskriven har jag varit, men inga tabletter, för jag har turen som hittat mitt sätt att läka, mitt sätt att hantera min ångest & det är via hundarna, de är min räddning som jag tidigare skrivit om. 
Men nu till sak, för detta handlar inte om att ta på sig någon offerkofta utan om att göra skillnad då Öckerö kommun är en av de kommuner som strypt resurserna till hjälp vid psykisk ohälsa, oavsett ålder, vilket för mig känns helt ursäkta uttrycket "fucked up" 
Därför kommer vi på Hubbe's tillsammans med Hönö Motorklubb att anordna en Nose Work cup där överskottet oavortat kommer gå till föreningar i kommunen som jobbar med bla ungdomar med psykiskohälsa.
Det spelar ingen roll vem du är, om det är hundar du brinner för eller motorer du vill meka med så har du rätt att må bra, att känna dig sedd men framförallt hörd. 
Det finns så otroligt mycket att säga men jag tänker avrunda med ett citat & hoppas på att så många som möjligt vill vara med & bidra till detta ändamål för tillsammans kan vi göra skillnad.

"Det syns inte utanpå hur det känns inuti"

För mer info samt anmälan till cupen klicka här
 

Läs hela inlägget »

Ena stunden är man i Piteå, 122 mil hemifrån för att nästa stund vara tillbaka i soffan med kaffekoppen i handen samtidigt som man tittar ut över trädgården där hundarna går & lullar.
Vilken resa vi haft & precis som rubriken säger så är det inte målet i sig som är det viktiga, för mig är det hela resan, från det att vi sätter oss i bilen tills dess att vi är hemma igen, flera dagar senare & jag kommer börja med att berätta om just resan, naturen & de intryck som infunnit sig längs med landsvägar & motorvägar i vårt avlånga land.
Tisdag morgon, vi steg upp i tid, precis som vanligt, gick ut i bergen för att sedan packa bil & bege oss norrut med flera stop på vägen för att slutligen landa i Hudiksvall där vi checka in för några timmars sömn innan vi begav oss vidare dagen därpå. Känslan när jag låste dörren hemma var en skräckblandad förtjusning, alltså vilket äventyr det skulle bli, bara jag & grabbarna genom sverige men samtidigt ska jag inte sticka under stolen att katastroftankarna spökade från & till "tänk om något händer & jag är 122 mil hemifrån" eller "tänk om bilen går sönder mitt i urskogarna bland björnarna, vad gör jag då" 
Men väl i bilen begav vi oss norrut med första stopp i Mariestad där vi luncha & tog en kortare promenad längs med porlande vatten & fantastisk natur innan vi begav oss vidare mätta i magen med go musig som strömade ut genom högtalarna & jag måste berätta för er att jag kommit på mig själv med att bara sitta & le vid flera tillfällen. Jag njuter verkligen bara av att se våra vackra vyer när vi glider genom kommun efter kommun, by efter by, även de sista milen då allt som kunde skådas var en stor variation av olika träd. Jag blir så inspirerad & får så otroligt mycket energi av naturen & vid just denna resa har vi mest bara glidit förbi ala smultronställen som vi nu satt upp på vår bucket list av platser vi ska besöka.
Nästa stop blev i Tärnsjö där vi tog en lång härlig promenad i naturreservatet, återigen med ett leende på läpparna, vi kan gå & g & gå, utan att möta en kotte & det kanske låter konstigt men det är precis det jag älskar med naturen, promenader & att få vara ute, det är bara vi & inget annat betyder någonting just där & då, det är för mig magi.
Efter en härlig promenad där känslan att sätta sig i bilen igen när man bara ville stanna kvar där & då så begav vi oss mot Hudiksvall där vi cheka in på ett jätte mysigt världshus, givetvis hundvänligt med fina rum & fantastisk service. 
Det bleb en kortare kissrunda & kvällsmat, sen så sov vi allihop & vi sov riktigt gott fram till kl 05:00 då den alarmlösa klockan i oss allihop sa att det var dags att stiga upp & bege sig iväg. 
Med en färdig plan på vandringsled i närheten för morgonpromenaden tog vi kaffet med oss i bilen & tackade för oss.
Återigen,  naturen, jag, vi älskar det & det blev ca en timma i skogen innan vi satte av de sista 7 timarna mot Piteå, givetvis med stop på vägen, ett av dem blev vid Indalsälvens delta & älgsand naturreservat & jag måste bara säga att har ni vägarna örbi, se till att stanna där. Förutom naturen & vandringsleden så var det ett perfekt tillfälle att slänga ut några gömmor, ja givetvis måste man ju passa på att Nose Worka längs med vägen & här måste jag ju även tillägga att det är en del av varför Nose Worken är så fantastisk, du kan ta med dig denna träningsform & sport varsomhelst!
Väl på vägen igen tog vi oss de sista timmarna mot Piteå & Hortlax där en liten stuga på en hästgård med katter, höns & naturen som granne stod & vänta på oss. 
Hur hade vi det då under våra dagar i Pite? Ja, det får ni vänta med tills i morgon, jag har så mycket att berätta att det krävs ett helt eget inlägg för det. 
Men innan jag avrunar måste jag verkligen understryka hur fantastiskt fint det är i vårt avlånga land, jag har verkligen bestämt mig för att planera in & ta mig tid att upptäcka sverige genom resor & vandringar tillsammans med grabbarna men förhoppningsvis då även med resesällskap, Sofia har redan sagt ja med hela huvudet men jag hoppas kunna få med mig den tvåbenta grabben här hemma också. Redna nu har vi bestämt vilka ställen det blir, nu måste vi bara boka datum. 
Jag har fått frågan om hur grabbarna tyckte det var att åka bil så långt & jag kan med största sannorlikhet säga att de har levt som kungar båda två. Mjuka dynor bak i bilen, vatten i skålarna, goa ben, många korta bensträckare mellan de längre promenaderna som för grabbarna blev som vid varje stopp blev som att läsa ett nytt nummer av härliga hund med alla nya dofter & intryck. Att resa/bila med hund är verkligen att rekomendera om man har hundar som är trygga med att åka bil.
Nu tar vi en pause från skrivandet, dags att skicka ut kallelser inför veckans happenings, men håll tillgodo, vi berättar mer om vår resa inom kort!
 

Läs hela inlägget »

"Strukturera, planera & styr upp träningen så kommer du nå dina mål fortare" 
Detta är precis det jag fått sagt till mig men vad den här personen inte förstår är att jag är redan i mål, vi är i mål! 
Jag förstår vad hon menar men om jag frångår det som jag skulle vilja kalla enkelt, kul & lekfullt så har jag helt enkelt tappat en del av den jag är, av dem vi är som team.
Missförstå mig inte nu för jag älskar att analysera, men det gör jag gärna genom att snacka med vännen vi precis tränat med, eller den där kompisen som tycker att Nose Worken ska va så kul & lekfull som jag anser att den faktiskt är.
Jag älskar att "planera" träningen, fundera på vart vi ska sätta gömmorna om det går på fem minuter, jag tycker alltså inte om att överjobba inför ett träningspass & inte heller efter när man istället kan sätta sig ner, dricka en kopp kaffe, titta på sina bästa vänner & känna att de är nöjda, lyckliga & stolta över deras superinsats att jaga gömmor i spännande & utvecklande miljöer men det är då man kan får en sån där kommentar som ovan "vad var målet med träningen? 
Alltså, så här är det, mitt mål är att ha kul tillsammans med mina hundar oavsett vad vi gör & vad vi än gör så vill jag hålla det enkelt & lekfullt, jag tror på köttbullar, glada hejjarrop & att skämma bort dem & jag förlitar mig helt på att det kommer ta oss framåt, även om det tar längre tid för självklart har vi som mål att ta oss till klass 3, men vi har inte heller brottom & jag är inte heller personen som kan strukturera, planera & lägga fokus på en sak i taget, jag gillar att ta saker & ting som det kommer, jag gillar att hålla det enkelt. 
Nu vill jag bara understryka att det inte är något som helst fel att anteckna, analysera & skriva ner träningen utan det jag vill få fram är att vi alla är olika & att vi tack vare våra olikheter kan lära utav varandra. Någonstans önskar jag att jag kunde skriva ner en plan, precis som jag gör som instruktör, men privat är jag den ADHD person som jag är, vilket betyder att om det finns någon som helst struktur så finns den i mitt huvud. 
Häromdagen träffade vi några av våra vänner för att träna & vad jag älskar med dem är att de är precis som vi, det är enkelt & vi gör det enkelt. Det innebär inte att vi sätter ut "enkla" gömmor men vi lägger inte heller jätte stor värdering i hur de är utsatta, det handlar mer om "här hade varit spännande att sätta en gömma, vi testar & ser vad som händer" Det handlar även om att utnyttja miljön vi har runt oss som vid detta tillfälle, bryggor, gallertrappor m.m
Va vi kan se efter varje hund kört är att tack vare den entusiasm, glädje & iver hundarna har när de ska få jobba så tar de sin an även det som kan kännas lite läskigt, ibland med stöttning men mestadels helt på egen tass & att det är ren & skär arbetslycka från det att startsignalg ges tills dess att sista gömman är funnen.
Vad vill jag då få sagt med det här? 
Jo, sluta krångla till det, tänk inte för mycket, ibland behöver vi bara packa ryggsäcken med köttbullar, gå ut & träna i all enkelhet utan någon som helst plan eller med någon som helst typ av slutanalys, allt vi behöver göra är att vara här & nu med våra bästa vänner & jag kan lova att utvecklingen sker ändå!

Läs hela inlägget »

2019 > 05

Taken var att jag skulle sätta mig ner & fortsätta berätta om vår Piteå resa men det får vänta tills i morgon då jag känner att det är dags att prata lite allvar däremellan & denna gång om psykisk ohälsa, något som tyvärr växer i dagens sammhälle samtidigt som resurserna stryps till både samtalsterapi så som hos psykolog eller kbt när det i själva verket kanske är det som behövs, även om det inte löser bakomliggande orsak så är det iallafall någon som lyssnar & kan vägleda framåt & på så sätt har vi kommit en bit på vägen, ryggsäcken börjar bli lättare.
Samtidigt om resurserna till samtal stryps så ser man en enorm ökning av olika preparat där psykisk ohälsa spelar roll så som ångest, oro, depression m.m & det är precis där jag själv befinner mig, med en väntetid på ca 2 år till samtalsterapi, trotts att det med stora bokstäver står TRAUMATISERAD på remissen & när jag pratar med vårdcentralen säger de "ja, fast du är väl inte självmordsbenägen" alltså nä, det är jag inte men jag är för första gången i mitt liv redo att börja ta hand om mig själv på riktigt & ja då får man en sjukskrivning som säger "gå hem & vila lite & ta dessa tabletter" 
Det funkar inte riktigt så, jag kan inte sitta hemma, jag mår bra av att vara aktiv & hade läkaren dessutom läst min journal så hade de inte gett ig några tabletter med tanke på min bakgrund då självmedicinering samt att övermedicinera är något som ja vad ska jag kalla det "ligger mig varmt om hjärtat"
Sjukskriven har jag varit, men inga tabletter, för jag har turen som hittat mitt sätt att läka, mitt sätt att hantera min ångest & det är via hundarna, de är min räddning som jag tidigare skrivit om. 
Men nu till sak, för detta handlar inte om att ta på sig någon offerkofta utan om att göra skillnad då Öckerö kommun är en av de kommuner som strypt resurserna till hjälp vid psykisk ohälsa, oavsett ålder, vilket för mig känns helt ursäkta uttrycket "fucked up" 
Därför kommer vi på Hubbe's tillsammans med Hönö Motorklubb att anordna en Nose Work cup där överskottet oavortat kommer gå till föreningar i kommunen som jobbar med bla ungdomar med psykiskohälsa.
Det spelar ingen roll vem du är, om det är hundar du brinner för eller motorer du vill meka med så har du rätt att må bra, att känna dig sedd men framförallt hörd. 
Det finns så otroligt mycket att säga men jag tänker avrunda med ett citat & hoppas på att så många som möjligt vill vara med & bidra till detta ändamål för tillsammans kan vi göra skillnad.

"Det syns inte utanpå hur det känns inuti"

För mer info samt anmälan till cupen klicka här
 

Läs hela inlägget »

Ena stunden är man i Piteå, 122 mil hemifrån för att nästa stund vara tillbaka i soffan med kaffekoppen i handen samtidigt som man tittar ut över trädgården där hundarna går & lullar.
Vilken resa vi haft & precis som rubriken säger så är det inte målet i sig som är det viktiga, för mig är det hela resan, från det att vi sätter oss i bilen tills dess att vi är hemma igen, flera dagar senare & jag kommer börja med att berätta om just resan, naturen & de intryck som infunnit sig längs med landsvägar & motorvägar i vårt avlånga land.
Tisdag morgon, vi steg upp i tid, precis som vanligt, gick ut i bergen för att sedan packa bil & bege oss norrut med flera stop på vägen för att slutligen landa i Hudiksvall där vi checka in för några timmars sömn innan vi begav oss vidare dagen därpå. Känslan när jag låste dörren hemma var en skräckblandad förtjusning, alltså vilket äventyr det skulle bli, bara jag & grabbarna genom sverige men samtidigt ska jag inte sticka under stolen att katastroftankarna spökade från & till "tänk om något händer & jag är 122 mil hemifrån" eller "tänk om bilen går sönder mitt i urskogarna bland björnarna, vad gör jag då" 
Men väl i bilen begav vi oss norrut med första stopp i Mariestad där vi luncha & tog en kortare promenad längs med porlande vatten & fantastisk natur innan vi begav oss vidare mätta i magen med go musig som strömade ut genom högtalarna & jag måste berätta för er att jag kommit på mig själv med att bara sitta & le vid flera tillfällen. Jag njuter verkligen bara av att se våra vackra vyer när vi glider genom kommun efter kommun, by efter by, även de sista milen då allt som kunde skådas var en stor variation av olika träd. Jag blir så inspirerad & får så otroligt mycket energi av naturen & vid just denna resa har vi mest bara glidit förbi ala smultronställen som vi nu satt upp på vår bucket list av platser vi ska besöka.
Nästa stop blev i Tärnsjö där vi tog en lång härlig promenad i naturreservatet, återigen med ett leende på läpparna, vi kan gå & g & gå, utan att möta en kotte & det kanske låter konstigt men det är precis det jag älskar med naturen, promenader & att få vara ute, det är bara vi & inget annat betyder någonting just där & då, det är för mig magi.
Efter en härlig promenad där känslan att sätta sig i bilen igen när man bara ville stanna kvar där & då så begav vi oss mot Hudiksvall där vi cheka in på ett jätte mysigt världshus, givetvis hundvänligt med fina rum & fantastisk service. 
Det bleb en kortare kissrunda & kvällsmat, sen så sov vi allihop & vi sov riktigt gott fram till kl 05:00 då den alarmlösa klockan i oss allihop sa att det var dags att stiga upp & bege sig iväg. 
Med en färdig plan på vandringsled i närheten för morgonpromenaden tog vi kaffet med oss i bilen & tackade för oss.
Återigen,  naturen, jag, vi älskar det & det blev ca en timma i skogen innan vi satte av de sista 7 timarna mot Piteå, givetvis med stop på vägen, ett av dem blev vid Indalsälvens delta & älgsand naturreservat & jag måste bara säga att har ni vägarna örbi, se till att stanna där. Förutom naturen & vandringsleden så var det ett perfekt tillfälle att slänga ut några gömmor, ja givetvis måste man ju passa på att Nose Worka längs med vägen & här måste jag ju även tillägga att det är en del av varför Nose Worken är så fantastisk, du kan ta med dig denna träningsform & sport varsomhelst!
Väl på vägen igen tog vi oss de sista timmarna mot Piteå & Hortlax där en liten stuga på en hästgård med katter, höns & naturen som granne stod & vänta på oss. 
Hur hade vi det då under våra dagar i Pite? Ja, det får ni vänta med tills i morgon, jag har så mycket att berätta att det krävs ett helt eget inlägg för det. 
Men innan jag avrunar måste jag verkligen understryka hur fantastiskt fint det är i vårt avlånga land, jag har verkligen bestämt mig för att planera in & ta mig tid att upptäcka sverige genom resor & vandringar tillsammans med grabbarna men förhoppningsvis då även med resesällskap, Sofia har redan sagt ja med hela huvudet men jag hoppas kunna få med mig den tvåbenta grabben här hemma också. Redna nu har vi bestämt vilka ställen det blir, nu måste vi bara boka datum. 
Jag har fått frågan om hur grabbarna tyckte det var att åka bil så långt & jag kan med största sannorlikhet säga att de har levt som kungar båda två. Mjuka dynor bak i bilen, vatten i skålarna, goa ben, många korta bensträckare mellan de längre promenaderna som för grabbarna blev som vid varje stopp blev som att läsa ett nytt nummer av härliga hund med alla nya dofter & intryck. Att resa/bila med hund är verkligen att rekomendera om man har hundar som är trygga med att åka bil.
Nu tar vi en pause från skrivandet, dags att skicka ut kallelser inför veckans happenings, men håll tillgodo, vi berättar mer om vår resa inom kort!
 

Läs hela inlägget »

"Strukturera, planera & styr upp träningen så kommer du nå dina mål fortare" 
Detta är precis det jag fått sagt till mig men vad den här personen inte förstår är att jag är redan i mål, vi är i mål! 
Jag förstår vad hon menar men om jag frångår det som jag skulle vilja kalla enkelt, kul & lekfullt så har jag helt enkelt tappat en del av den jag är, av dem vi är som team.
Missförstå mig inte nu för jag älskar att analysera, men det gör jag gärna genom att snacka med vännen vi precis tränat med, eller den där kompisen som tycker att Nose Worken ska va så kul & lekfull som jag anser att den faktiskt är.
Jag älskar att "planera" träningen, fundera på vart vi ska sätta gömmorna om det går på fem minuter, jag tycker alltså inte om att överjobba inför ett träningspass & inte heller efter när man istället kan sätta sig ner, dricka en kopp kaffe, titta på sina bästa vänner & känna att de är nöjda, lyckliga & stolta över deras superinsats att jaga gömmor i spännande & utvecklande miljöer men det är då man kan får en sån där kommentar som ovan "vad var målet med träningen? 
Alltså, så här är det, mitt mål är att ha kul tillsammans med mina hundar oavsett vad vi gör & vad vi än gör så vill jag hålla det enkelt & lekfullt, jag tror på köttbullar, glada hejjarrop & att skämma bort dem & jag förlitar mig helt på att det kommer ta oss framåt, även om det tar längre tid för självklart har vi som mål att ta oss till klass 3, men vi har inte heller brottom & jag är inte heller personen som kan strukturera, planera & lägga fokus på en sak i taget, jag gillar att ta saker & ting som det kommer, jag gillar att hålla det enkelt. 
Nu vill jag bara understryka att det inte är något som helst fel att anteckna, analysera & skriva ner träningen utan det jag vill få fram är att vi alla är olika & att vi tack vare våra olikheter kan lära utav varandra. Någonstans önskar jag att jag kunde skriva ner en plan, precis som jag gör som instruktör, men privat är jag den ADHD person som jag är, vilket betyder att om det finns någon som helst struktur så finns den i mitt huvud. 
Häromdagen träffade vi några av våra vänner för att träna & vad jag älskar med dem är att de är precis som vi, det är enkelt & vi gör det enkelt. Det innebär inte att vi sätter ut "enkla" gömmor men vi lägger inte heller jätte stor värdering i hur de är utsatta, det handlar mer om "här hade varit spännande att sätta en gömma, vi testar & ser vad som händer" Det handlar även om att utnyttja miljön vi har runt oss som vid detta tillfälle, bryggor, gallertrappor m.m
Va vi kan se efter varje hund kört är att tack vare den entusiasm, glädje & iver hundarna har när de ska få jobba så tar de sin an även det som kan kännas lite läskigt, ibland med stöttning men mestadels helt på egen tass & att det är ren & skär arbetslycka från det att startsignalg ges tills dess att sista gömman är funnen.
Vad vill jag då få sagt med det här? 
Jo, sluta krångla till det, tänk inte för mycket, ibland behöver vi bara packa ryggsäcken med köttbullar, gå ut & träna i all enkelhet utan någon som helst plan eller med någon som helst typ av slutanalys, allt vi behöver göra är att vara här & nu med våra bästa vänner & jag kan lova att utvecklingen sker ändå!

Läs hela inlägget »