Rityta 1-s

Min dörr står öppen för dem allihop....om de lever?

Fy, jag vet inte vart jag ska börja men jag kan väl börja med att berätta att inte bara en utan två åmgestdämpande tabletter är svalda, klumpen i halsen, illamåendet som gör sig påmint om att något är fel, oron & ångesten som bara etsar sig fast i kropp & knopp, detta på grund av Göteborgs universitet & det som under en lång tid pågått med sex individer som sägs vara uppfödda för just detta endamål, just djurförsök, djurförsök som pågår knappt 25 min från mitt hem, från min dörr. Sex individer som man döpt vid namn, sex individer som dessutom är människans bästa vän, dessa sex labradorer heter Venus, Milia, Mimosa, Luna, Lotus & Zuri.
Idag vet vi inte om de lever, vi vet inte hur de mår om de är vid liv, men vad vi vet är att detta är så in i helvete fel!!! SÅ JÄVLA FEL! 
Jag har hört en person som jobbat med djurförsök, då på beagle säga "vi har valt att övergå från grisar till hundar för att har man en gång gjort en gris illa så glömmer den aldrig, en hund är lättare att hantera oavsett om vi orsakat obehag/smärta" Alltså vad fan är det frågan om?? Hur kan man rättfärdiga sitt beteende när man skapar ofrivilligt obehag/smärta för en annan individ? 
Det finns ingenting som säger att detta försök kommer bli lyckat eller visa några positiva effekter på något sätt, med sex individer, hundar, med känslor, som med största sannorlikhet bär på en hel del stress, hur ska de komma fram till något vettigt eller betydelsefullt här, är de inte riktigt kloka?
Jag är så upprörd & illamående, har försökt att blunda när jag sett fotot, jag vill inte se, jag vill inte lyssna, hur ska jag ta mig igenom denna dag?
Jag pratar ofta om känslor, om hur mina hundar räddar mig, dagligen & när jag tittar på detta fotot så går min blick direkt åt höger, där en av dem trycker ut nosen, jag ser min Ymer, en kopia i svart fodral , mitt hjärta brister & jag är snart i behov av något starkare än vad de två ingagna tabletterna gav mig. 
När vi öppnar ett hunddagis är det kontroll efter kontroll, man ska utbilda sig, det ska räknas kvadratmeter per hund, dagarna ska vara planerade, man får genomgå besiktning & därefter kan jordbruksverket etc komma & knacka på dörren när som helst. Uppfyller vi inte alla krav eller om vi skulle missköta verksamheten på något sätt hade det inneburit att vi fått stänga & då himlar man inte med det utan det hade snabbt blivit en snackis i hundvärlden, men när det gäller djurplågeri av sex hundar, där hela världen höjer sin röst & ber dem avslutta detta lidande så tystar man ner, vem bär ansvar) Ingen? Vart är alla höjdare på de höga hästarna som pratar om allas lika värde? Har lagstiftningen angående djur brunnit upp? 
Jag riktar stor kritik till Göteborgs universitet som inte ens har modet nog att debattera eller kommentera för något de anser vara rätt, jag riktar även stor kritik till våra politiker, för de kan ju knappast ha missat detta & en stor jäkla spark i röven till jordbruksverket, hur kan ni sova gott om natten?
Ja, ni får gärna tycka att jag är för hård när jag kallar dem idioter, men det är vad jag tycker att de är för jag vet hur vilkorslös kärleken från en hund är, jag vet vad hunden gör för oss människor & jag vet dessutom att det är vår skylldighet att behandla dem som de behandlar oss, med ren & skär kärlek, med långa promenader, med köttben på altanen, med en kurs där vi kan få ett gemensamt intresse, med mornar i soluppgången där vi bara är & knyter band till den mest fantastiska relation man kan uppleva, ja jag kan fortsätta i all oändlighet.
Skulle det mot all förmodan vara så att dessa sex fantastiska varelser är vid liv så står min dörr öppen, de är välkomna allihop. Skulle det vara så att de kan leva ett fullgott liv trotts allt vad de genomgått så hade jag gett mitt liv till dem. Skulle det vara så att deras hälsa efter tiden i fängelset visa att de har det bättre på andra sidan regnbågsbron så hade jag låtit dem vandra. Men att Göteborgs universitet ska få fastställa vad som ska hända med dem är en stor skam.

Jag vet inte om jag fått ut något vettigt av detta inlägg men jag behövde ventilera & ber om ursäkt mina hårda ordval & eventuella stavfel i all hets.
Är det någon som vet något om labradorerna, återkoppla gärna.

Nu ska jag försöka återgå till mitt liv med mina labradorer & smatidig som jag lägger armarna runt deras hals för att berätta hur älskade de är ska jag tänka på de sex själar som tyvärr inte föddes med samma lyckliga förutsättning som Loke & Ymer, de sex individer som aldrig fick besök vid valplådan av någon saom sa, där ar han/hon, min kärlek.......